Excessive exercise training causes mitochondrial functional impairment and decreases glucose tolerance in healthy volunteers

Den första publikationen som ska ingå i min avhandling är nu ute och hamnade i tidskriften Cell Metabolism. En fri fulltext av studien nås på den här länken som kommer fungera till den 7e maj: https://authors.elsevier.com/c/1clre5WXUlLHP5

Det är nog en knepig artikel för många att läsa på grund av innehållet och den är tung på data. En artikel i CellMet innehåller ungefär datamängden som vanligtvis räcker till cirka fyra artiklar och är i det här fallet skriven som en översikt av mycket av det vi gjort inom ett tema. Så, jag tänkte dra några rader om bakgrunden till studien.

Vi går i den här artikeln genom framför allt hälsoeffekter som sker på mitokondrienivå när en överbelastning med träningsstress sker. Det är i mitokondrien vi omvandlar energi från kolhydrater mm till energi som möjliggör arbete. Eftersom mitokondrien sköter energiomvandlingen är den självklart viktig för en uthållighetsidrottare, men ochså ur ett hälsoperspektiv då inaktivitet och en uppsjö av sjukdomar karaktäriseras av en nedsatt mitokondriefunktion. Själva designen av studien har varit att använda ett träningsupplägg som följer en vanlig strategi inom träning i uthållighetsidrott där träningsbelastning ökar, skapar en temporär överbelastning och sedan en superkompensation. Detta är ofta beskrivet med termer som overreaching och non-functional overreaching där själva överbelastningen är i fokus. Genom att med hög upplösning mäta fysiologisk anpassning hos deltagare som tagit sig genom ett träningsprogram under fyra veckor (och faser av träningsbelastning) har vi kunnat utmana vissa allmänna ”sanningar” som; träning är nyttigt, träning påverkar glukostolerans positivt (väldigt viktigt och accepterat), träning är bra för mitokondrierna. För att summera i en mening så visar vi också att träning är nyttigt och har goda hälsoeffekter men att detta vänder när träningsbelastningen spårar ur och blir överdriven.

Detta kan låta som en no-brainer men faktum är att det som vi inom idrotten tar för givet angående belastning och prestation inte alls är så grundligt undersökt ur ett hälsoperspektiv eller på detaljnivå. Vad är det som är orsaken till att prestation sänks och trötthet ökar? I förlängningen är vår data väldigt intressant för idrottande och tränande. Inte för att just mitokondrifunktionen riskerar att rasa ner i källaren av ett pass för mycket utan för att vi spetsar till frågan om vad som faktiskt är en optimal träningsbelastning. Vi ser i våra försök att vi har negativa anpassningar innan deltagarna uppfyller det klassiska kriteriet att prestationsförmågan markant sänks vid hård träning. Vi har också intressant och ny data på syreupptag, laktat och prestation mm. Dessa parametrar är vitala att ha kunskap om vid testning och utvärdering av träning och vi sätter de i en hälsokontext samt mot mitokondriens förutsättningar.

Efter att många frågor från läsare dykt upp (exempel) om exempelvis deltagarantal och annat som rör studiedesignen så vill jag lägga till att den här typen av studier genomförs med få deltagare men att själva omsorgen av hur vi mäter på varje deltagare är mycket stor. Att genomföra bara träningsperioden för våra elva försökspersoner tog runt ett års arbete. Till det kommer 1,5 års analys av det insamlade materialet/mätdata samt rapportskrivning. I slutänden har vi landat kring 3,5 års arbete från första förberedelserna till färdig accepterad publikation. Det vi visar upp som resultat i artikeln är alltid statistiskt säkerställt när vi säger att det finns en förändring.