Senaste tävlingarna

hc3b6karengens-xc.jpg

Foto: Åsa Larsson

Först ut för mitt tävlande på svensk mark var Lidingöloppet som jag körde för fjärde gången. För tredje gången av försöken så gick starten mindre bra då det höll på att bli en krasch på asfaltsvägen ner mot den första kritiska kurvan på banan. Jag kom för långt bak i fältet och efter mer hinder på Bosön så var täten borta för gott. Jag åkte ikapp andragruppen men det tog på krafterna och det fanns ingen nytta med att sträva mer framåt för stunden så jag kröp in i gruppen och höll det tempo som krävdes för att vara med i tävlingen. Tyvärr hade vi/jag aldrig nån bra koll på framförvarande så det blev väl avslaget tempo på slutet trots att vi faktiskt hade realistisk chans att nå högre upp i fältet om vi hade samarbetat. Själv så laddade jag från Bosön till mål för att säkra placering i relation till andragruppen och tog faktiskt in två placeringar från framförvarande Calle och Isak och slutade 5a i tävlingen. Det var en tung dag för mig med polleallergi men med en bra form i övrigt så är jag inte helt missnöjd med farten i kroppen. Det finns mer effekt att ta av framöver. Resultat.

Dagen efter LL-MTB  åkte jag Hökarängens XCO som bjuder en riktigt grym bana upp och ner för, primärt, Hökarängstoppen som är en av de tre topparna på samma område. Det blev en vinst i det lite snålt tilltagna startfältet och en jobbig dag för benen. Jag körde långsammare uppför än när jag tränade på banan några veckor tidigare och kände av gårdagens cykling. Riktigt segt faktiskt men kraften som finns i kroppen räcker långt även om det inte är hundraprocentig utdelning av formen. Resultat.

31958378_1504876049621781_1313152346280165376_o

Foto: Sthlm MTB cup

Nu senast körde jag Ottarsloppet som var nytt för mig. Det var en trevlig erfarenhet och ett lopp med faktiskt en riktigt bra bana som gick på massor av fina snabba stigar och upp och ner på en grusås norr om Uppsala i Ottarsborg. 2 varv á 26 km kördes vilket är ett rätt bra format för ”långlopp” tycker jag. Speciellt för mig som körde för första gången och fick så att säga provköra ett varv innan det var dags att kräma ut det sista ur kroppen. Loppet gick rätt bra och jag kände inte av pollen så mycket vilket kändes skönt. Dagen innan var jag helt under isen och hade problem att cykla till jobbet med 120 i puls. Under tävlingen var jag aktiv och gjorde de fartökningarna som krävdes för att fältet skulle minska tills jag var ensam i tät och säkrade segern. Det blev en jobbig tävling då banan kräver trampande hela tiden och det trots allt inte är så mycket klungkörning på öppna vägar. Resultat.

Nu närmast skippar jag Billingeracet och SWE-cup i Vårgårda. Det blir för mycket resande och vis från förra våren så vill jag inte resa för långt och tävla när jag inte känner mig i slag. Det blir lätt ett mentalt bakslag så jag spar min motivation lite.

Lämna en kommentar