Tillbaka på vägen

2015/02/img_2617.jpg
Efter en veckas sjuka rullade jag ut på ett kom-igång-pass och det kändes okej. Vänder ut och in på lungorna så här efteråt men det är som det är.

Annonser

Mycket vatten förbi under broarna

Så. Här har det hänt grejer sedan senast. Låt mig presentera Linn, som är det nästan klubbade arbetsnamnet:

IMG_2602I samband med barnafödande så är det ju lite omställningar i livet också. Från att ha varit på tå i fem extradagar förbi planerat förlossningsdatum med utökat familjeåtagande som hör till blev det en snabb och smidig förlossning med bara en natt förlorad sömn som tung post (för min del då). Nu gäller så klart både hämtning och lämning på dagis alla dagar och med merparten av allt annat som ska fixas här hemma har det inte blivit mycket med distanspass direkt, vilket kanske är lika bra med tanke på vädret. Jag har däremot fått in en del testcykelpass och med nattsömn som tidsmässigt bestäms av någon annan än mig själv så har jag vägt in mig väldigt lågt sista tiden. Det finns inget självändamål med låg vikt nu. Om nåt så indikerar det obalans av kost och vätska och efter att ha järnkoll på min vikt under många år så vet jag att det inte är nån fördel att vara lätt nu även om det är deff som menas. Det är som en formtopp som kommer för tidigt och jag har försökt ”bota” detta m.h.a. choklad om kvällarna utan resultat annat än att energibalansen varit god under TC-passen. Mer strukturerad träning ger helt enkelt mindre tid och prio åt matorgier och hård träning skapar inte det där suget i magen som välbefinnandeträning gör, d.v.s. cykla för att äta och inte HIIT-variantens motvilliga äta för att träna 🙂 Förutsättningarna för dagen var alltså en kombination av låg vikt, choklad och föregående vilodag.

Skärmavbild 2015-02-04 kl. 19.24.41IMG_2605Med det sagt insåg jag ungefär sju minuter in på dagens första set med kort-korta intervaller att det var läge att spontankötta en kompiskampnotering. Filen ligger på Strava. Det blev lite error i kadensräkningen vid två punkter men vid åtgärd av detta förändrades inte nåt medel med en decimal ens. Med negativ split blev det ett avslutat pass idag.

Efterkoll för att se att ingen fipplat med cykeln…

Om ett tag går Fatbike-SM. Det hade varit roligt att köra, men jag saknar ju en specifik cykel, förening att tävla för och så går väl kanske licensen på 2015? Det där med cykeln är väl kanske det största hindret för att jag inte planerat för det. Jag vill ju gärna inte göra en stor grej av det hela, bara dyka upp och cykla… Högbo bruk kommer hur som helst vara platsen det sker på och därifrån har jag trevliga minnen från ifjol och Högbobiken.

Kk fail

Med en och en halv månad och två intervallpass innanför bältet sedan senaste max-tjugan gjorde jag ett försök idag igen. Nivån ligger ju rätt hög där nu trots att många starkingar fortsätter med hemlighetsmakeri och eftersom man aldrig vinner utan att försöka så gick jag in ambitiöst. Det gick i typ sex minuter på 5,75 W/kg innan jag fick överge strategin om jämn och hög effekt och pausa mig igenom resterande 14 minuter. Jag toppade med två kontrollerade femmor på 5,3 W/kg i varje fall för att dryga ut. Jag misstänker att jag kanske bör prova på det där med riktig träning för att kunna utvecklas inom detta. Fortsättning lär följa…

Första intervallpasset

IMG_2584I frågan när jag borde dra igång nån form av träning för i år så kollade jag när jag körde första intervallpasset ifjol. Det var den 27 januari. Året innan dess när jag tränade i träningssyfte mer än ifjol så hade jag redan kört ett gäng pass vid dags dato.

Så idag blev det dags att dra igång och istället för mina klassiska failfyror så tog jag det bekväma valet att trampa igenom ett helt pass utan konstigheter på 5,8 W/kg på min källarpositionerade monark. Det är riktigt lyxigt att köra där nere, i fred och med bra kylning från fläkt och fönster. Noll svettorkningar i pannan idag!

Efter sjuka

IMG_2565.JPG…blev det tvåochenhalvtimme på cykeln. -14 visade Garminen som svalast och det var en frisk smärta i ansiktet i den första nedförsbacken. De senaste 5 dagarna har jag genomlidit en rätt brutal förkylning som slog till hårt och skoningslöst och nu, ta i trä, har försvunnit lika snabbt. Det är alltid segt när förkylningarna aldrig riktigt avtar och det drar ut på tiden. Bättre så här med pang i båda ändarna av perioden. Anyway… dagen bjöd nog på nåt form av högpulsrekord för mig under senare år. ca 20 slag över ”önskvärd” puls för motsvarande distanseffekt och en muskelvärk som vore det fem timmar jag kört. Imorgon är jag nog nere på hälften, och kan samla en extra timme på det kommande passet.

Jag hade egentligen tänkt mata distans den här perioden för att jag vill så men nu blev det istället kanske första julen då jag inte tränat utan odistraherat varit familjefar efter bästa förmåga. Men jag måste säga att julmaten smakar bättre med hunger i magen.

Men annars då? Jo, det är mycket i görningen nu. I någon slags rangordning efter viktighet är det en månad kvar till barn nummer två kommer, det händer mycket, eller lite beroende på hur man ser det, på jobbfronten, Louise och jag är inne på slutspurten med att ordna det sista med lägenheten (mm+++) i Göteborg efter att min svärfar avled i höstas, arbete pågår för att hitta ny förening att tävla för nästa år och i samband med det lösa det här med tävlingsmaterial (mm där med). Trots detta känns det ändå som en lugn period och det beror på att jag har lite mer sikt framåt nu än jag haft under året som helhet. Snart ligger nog fler livspusselbitar på plats och med det kommer ett behag ej att underskatta.