Polariserad träning?

Ett nytt begrepp för en gammal metod har börjat leta sig in i träningsfysiologin. Jag diskuterade saken för nån vecka sedan med en kollega med anledning av en nysläppt studie och tyckte att nyhetsvärdet var begränsat. Men sen tänkte jag om, för nyhetsvärdet kanske inte är stort utifrån hur träning bedrivs och hanteras, men istället utifrån hur träning rent vetenskapligt bedöms, hanteras och betraktas. Neals mfl´s studie från 2012 verkar inte ha gjort ett allt för stort nedslag i cykelvärlden trots allt, och mycket av den debatt som sker handlar oftast om långt och länge versus hårt och kort som varandras motsatser istället för de kompisar som de kanske är 🙂

Studien signerad Stöggl & Sperlich (klicka för fulltext) som kom förra månaden testade för ovanlighetens skull olika regimer för uthållighetsträning på redan vältränade män och kvinnor. Detta är bra, för det är ovanligt att det testas på både män och kvinnor, som är vältränade, och som ägnar sig åt olika uthållighetsidrotter på hög nivå. Idrottsvetenskapen håller annars mest på med att på visa mekanismer så oberoende av biologisk- och situationell/individuell variation som det bara går. Vanliga (landslagsfolk förvisso) människor i vanliga situationer är ju ändå vad verkligheten består av. Så även om jag kan rikta kritik mot både det ena och det andra i studien så fyller det ett viktigt hål i den publicerade kunskapsbanken. Nämligen; vad blir resultatet av olika träningsregimer?

Nåväl. Det studien tittade på var effekten av olika upplägg som fokuserade strikt på distans (HVT), tröskel (THR), vo2max (HIIT) eller på polariserat vis distans OCH högintensiva blandade intervallpass (POL). Det som mättes som resultat (VO2, hjärtfrekvens och tid till utmattning vid maxtest) är kanske inte det man vill läsa om som fysiolog då det kan anses lite som förklarande faktorer som i bästa fall som skulle kunna stödja lite mer specifika tester. Men här är det rakt av resultat.

jyjhResultatet av det hela blev egentligen ingenting att höja ögonbrynen åt då den polariserade modellen gav bäst resultat utifrån testmodellen. Övriga förändringar för puls vid submaximal belastning blev ungefär som förväntat utifrån respektive modell. Så varför är detta viktigt då? Förutom att ni nog får vänja er vid begreppet polariserad träning så visar studien (äntligen(?)) att konstruerade forskningsupplägg inte nödvändigtvis är bra träningsmodeller utan att träning behöver utan risk vara bred och att ensidighet ”straffar” sig. Till det bör träning givetvis vara individualiserad och tilltvistat periodiserad och så klart grenspecifikt utvecklande. Vilket är i princip så som väl motiverad träning ser ut i dagsläget om vi ser till hur träning bedrivs på vetenskapligt och empiriskt underlag. Och så klart är det extra kul att ”tröskelträning” som jag ihärdigt ifrågasatt som fysiologiskt viktig sågas rakt av 🙂

Annonser

19 thoughts on “Polariserad träning?

    • Förutom den begränsade studietiden så gillar jag Rönnestads mfl´s arbeten. Bra känsla för idrott vilket inte alltid finns. Framför allt inom anpassad styrketräning har gruppen publicerat väldigt mycket nyttigt under de senaste åren, och de visar i de flesta arbeten individdata. Det finns en uppföljning på den nämnda studien också http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23134196.

      • Tycker deras studie va intressant för den visar ju lite på att det inte är de som kör hårdast under 4veckor som blir bättre. Det verkade ge större respons att köra flera hårda pass under en vecka för att sen dra ner o köra ett hårt pass per vecka. Det verkar som om block periodisering är det nya inom uthållighetsträning för att få större effekt på träningen.

        • Njaee…. periodisering har varit en känd metod sedan 60 år tillbaka i tiden inom ”modern” träningslära, och det var säkert inte okänt för de gamla grekerna heller. Så så värst nytt är det inte även om modet svänger lite. Nu råkar ju trender och sånt vara det som får mycket genomslagskraft men kunskap om träningsmodeller finns både till praktik och teori sedan länge även om det på förvånandsvärt hög idrottslig nivå verkar ignoreras helt. Det gäller väl att läsa från rätt källor 🙂

          edit: det är så klart miljömässigt olika vad som är nytt och inte. Det som publiceras idag i vetenskapliga tidsskrifter och som kommer ta ytterligare år på sig till bokform och ytterligare år på sig om det överlever för att bli en generellt använd modell för gemene man är ju ofta redan praktiserat i pilotförsök och annat sedan flera år tillbaka. Det är bara inte så spritt.

          • Skulle varit intressant och höra vad du själv tycker om att fördela hårda intervaller under en o samma vecka Vs att träna hårt 2-3ggr per vecka. Vad jag kan förstå av deras studie så skulle jag uppskatta att säkert 90% av de som tränar seriöst, inkl eliten här i Sverige tränar väldigt traditionellt precis som den andra gruppen i studien gjorde. Tror även att många hänger upp sig på antalet timmar man tränar i veckan istället för hur man fördelar och använder sin träningstid på bästa sätt. Rätta mig gärna om jag har fel!

            • Min allmänna kommentar är väl att det är ytterst få som faktiskt försöker optimera* sin träning. Mig inkluderat (själv är sällan bäste dräng). Anledningen är att den absoluta merparten av alla som tränar inte tar hjälp från de som är experter inom området och när hjälp väl tas så är den begränsad av olika anledningar. Undantagen är ambitiösa och oftast lyckade samarbeten på individnivå eller uttalade storskaliga satsningar som exempelvis GBR eller Australien gjorde inför respektive OS genom att pumpa in pengar i projekt för att knyta vetenskap med praktik och forma det bästa ledar- och tränarskapet för de bästa aktiva.

              Här i Sverige har vi en lite olustig blandning av med internationella mått mätt en fantastisk tradition inom idrottsforskning och samtidigt väldigt dålig spridning av densamma. Vi har låga eller obefintliga krav på utbildade tränare även på högsta landslagsnivå och överlåter ungdomsträning (formande för livet) på föräldrar och ledare som i vissa fall inte ens behöver ha respektive förbunds grundkurser i ryggen. Så det är inte så konstigt kanske att den breda allmänheten och också eliten tränar som den gör. Kunskap finns men den används inte.

              *optimera behöver inte vara tävlingsresultatfokuserat utan kan likväl syfta till andra kvaliteter som motoriska färdigheter eller allmän hälsa.

              Din fråga: att träningsmässigt upprepa sig utan variation är aldrig bra för utveckling.

  1. Hejsan

    Tack för ett intressant inlägg och länken till artikeln. Den var så intressant att jag lyckades läsa hela. I kapitlet ”Limitations and perspectives” skriver författarna ”However, a direct transfer to specific competition situation (e.g., time trial) need to be established in future research.”

    Hur mycket finns det forskat om hur överförbara resultaten är till verkliga tävlingsresultat? Finns det andra sätt att mäta förbättringen som kunde varit mer relevanta?

    Mvh

    Mattias

    • Det finns väl ganska mycket mer att önska av den här studien men med 48 deltagare eller vad det var så kan man inte testa hur mycket som helst med begränsade resurser. De hade en komplex försöksgrupp att arbeta med också. Det man däremot kan göra är att ta ett steg bakåt och se till helheten. I vilken riktning resultaten pekar.

  2. Tack för intressanta inlägg! En annan sak – Mikael, du skriver att du ifrågasätter tröskelträning. Min erfarenhet är att det är ganska vanligt att även etablerade tränare ofta har med en hel del tröskelträning i sina program. Man blir ju lite förvirrad. Är din åsikt att tröskelträning i princip aldrig är bästa träningsalternativet för någon cyklist? Du kanske har skrivit om detta tidigare (har inte sökt)? Stina

    • Ja, det är vanligt att tröskelträning bedrivs. Det är en av de mest praktiserade modellerna men också en modell som på fysiologisk basis har väldigt lite stöd. Som funktionell parameter är det viktigt men det är en annan sak även om det blandas ihop. Så som den gängse tröskelträningsmodellen tillämpas och hänvisas till rent metodologiskt så finns det i mitt tycke allvarliga brister med både resonemang och tillämpning, till viss del beroende på rena missförstånd eller antagande.

      Givetvis är det jätteviktigt att träna för att ÖKA sin laktattröskel – men att det skulle ske med träning strax UNDER laktattröskeln skulle jag gärna se belägg för, med normaliserad data.

      • Tack för supersnabbt och intressant svar – lite myror i huvudet får man ju…

        Finns det några bra studier som visat att en viss typ av pass är särskilt bra på att höja tröskeln på hyfsat vältränade cyklister? Misstänker att det är år av hård varierad träning med ökande beslastning som gäller 🙂

        • Jag tror att du, och många med dig, tänker lite fel i detta och liknande. Idrottstränare arbetar med individer, metod väljs efter individer, prövas och utvärderas.

          Din fråga kommer från fel ände: Vilken metod ska användas, eller ännu smalare, vilket pass ska användas för en generell individ?

          Denna generella individ existerar bara som en konstruktion vilket används inom forskningen för att det är vad som behövs utifrån behoven och hur forskningen ser ut idag. Detta medför ett avkall på hänsyn till vad som kallas ”biologisk variation” och detta är inte eftersträvansvärt. Förståelse för individen är vad som gör en tränare framgångsrik, eller för den delen den aktive.

          Din sista mening sammanfattar det hela rätt bra 🙂 Och som konkret svar på din fråga: Alltifrån distansträning till korta intervaller har nog visats göra detta. Men som sagt; VAD är tröskel och vilken relevans har denna?

          • Tack, köper helt ditt resonemang, och det stör mig lite att så många tränare uppenbarligen har dålig koll på forskningen – vad gör vi åt det? För att också vara konkret så har jag själv ganska nyligen kommit på att principen många lågintensiva timmar kombinerat med relativt få men stenhårda intervaller funkar kanonbra på mig – nu kan jag med ännu bättre samvete skippa tröskelpassen 🙂

            • Så länge marknaden inte ställer krav så blir det så. Sen är ju inte ”koll på forskningsläget” den enda kompetensen som är värdefull inom idrottande. Att kunna konsultera personer som har den ”kollen” kan ju i många fall räcka. Ingen vet ju allt 🙂

    • Förvånad nej. Som vanligt är det en metodiskt intressant studie med lite nya grepp. Bra diskussion som tog upp studie från min grupp på ett intressant vis. Rönnestad presenterar nästan alltid individdata vilket är det intressantaste. Där ser man ju lite att resultatet för 30/15 är mycket beroende på en enda individs fantastiska prestationsökning. En sån ökning beror ju på någonting och jag drar öronen åt mig direkt. Skulle den personen lottats mot en non responder i den andra gruppen (de byter grupp) så skulle nog studien fått neutralt resultat. Så starkare än så är inte resultatet. Men studien är ju mer en bara ett resultat. I det här fallet finns värdefull diskussion.

      • Den informationen om att en enda individs ökning påverkade resultatet så mkt för SI gruppen hade jag missat. Annars verkar ju den intervallformen, 30/15 under 9,5min ge mer totaltid för träning av syreupptagningen än vanliga 5min intervaller på lägre effekt. Sen att man får lite sprintträning vid igångdrag av varje 30sek är väl inte helt fel för nervsystemet heller förmodar jag.

        • Jo, den grupp som tränade hårdast blev bäst. Inte så förvånande kanske. Men åter till individdatan så är det många värden och relationer som jag har svårt för. Frågan blir ju om förändringarna beror på ”compliance”, genetik, status före studien osv osv… Dessutom, om träningen skulle ”polariseras” (hittar inget om det i arbetet), vad blir resultatet då? Det är också en klen studie så till vida att det inte finns några mekanistiska förklaringar. Bara ett resultat och möjliga förklaringar. Men det kanske kommer i sidostudien, eller om det här var sidostudien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s