Tröskelutvärdering

Hm, det ser ut som de här tvärsnittade muskelfibrerna fått uppleva 3×20 min, … nej, 5×8 min kanske… äsch…

Inom all träning så finns det en metodbakgrund. I fallet träningsutveckling, testning och framsteg så är den kontinuerliga feedbackmodellen svår att slå. Innebörden är i princip att varje pass är sin egen kontroll och är både styrande och berättande. Här i ryms också ett problem eftersom en tröskel dels är en viktig fysiologisk parameter och dels en viktig funktionell parameter. Dessa må icke blandas ihop!

Det första felet många gör är att inte bestämma sig om det är tröskeln som ska höjas eller kapaciteten för tröskeln som ska höjas. För det är en skillnad. Det förstnämnda handlar om att trampa många watt på en jämn belastning medan det andra handlar om muskelns anpassning till träning, arbete och situation. Om en tröskelkapacitet ska undersökas enkelt, vilket många kan med en effektmätare, så är det viktigt att separera dessa två. Dvs det funktionella utförandet av träningen får inte störa mätningen av de fysiologiska aspekterna av träningsanpassningen. Här sätts ofta både mätning och träning ur spel då den funktionella anpassningen misstas för en fysiologisk anpassning och dessutom misstas för att vara den rätta träningsmodellen för fysiologisk anpassning.

För muskelns anpassning beror på den stress den utsätts för i relation till sitt klimat. Den påverkan vi gör med träning, kost och återhämtning i samband med våra genetiska förutsättningar ger resultatet. Ska vi då mäta effekten av träning för att se om den ger effekt så måste det finnas ett test som är separerat från träningsmodellen, eller så är träningsmodellen testet, men på en annan intensitet. Jag berörde ämnet tidigare och ställde frågan vad det är som säger att träning vid just laktattröskeln är den bästa träningen för att flytta denna. Själv har jag inte kört sådana tröskelintervaller på många år och drar man det ett steg längre på individnivå så finns det tydliga exempel på personer som ökat sin tröskel just genom att överge det klassiska tröskelträningskonceptet efter mångårigt tragglande utan utveckling. Dessutom så är träningsutveckling för laktattröskeln inte direkt välrelaterad till träningsintensitet i ett så smalt spann på gruppnivå om vi säger så. Så vad finns det då för anledning till att sitta och nöta tid på tröskelintensitet? Just tröskelintensitet är ju den bästa testintensiteten för tröskelkapacitet och vill man följa en utveckling för den fysiologiska anpassningen så får inte den funktionella störa. Den funktionella tröskeln (FTP) är ju superviktig självklart men har inte alls samma plats i ett träningsprogram eller dignitet över tid. Funktionella ska vi vara under tävlingssäsong, och det lär vi som tränat några år oss på några pass under våren.

Vad vi gör med vår träningstid är ett aktivt val. Ju mindre tid vi slösar på fel träning desto mer kan vi ägna oss åt effektiv träning. Många kan nog tjäna på att sätta pennan på valfritt träningspass i planeringen och ställa frågan ”kommer det här passet göra mig till en bättre cyklist, bör jag köra det, varför? Och om det ger effekt, hur vet jag detta?”.

Annonser

19 tankar om “Tröskelutvärdering

  1. Vad tror du om detta upplägg för träning inför sprint-triathlon i sommar? Avslutar varje pass med löpning.
    Sön. 10 mil på racer.
    Ons. 3×3 min på 300 watt på gymets wattcykel. Helt slut efter detta, men hoppas kunna utöka till 4×4 min på 300 watt.
    Fre. 20 km på wattcykeln så hårt jag kan. Siktar på jämt tempo och öka sista halvan.

  2. Spontant så är det låga siffror och glest mellan träningarna. Men utan bakgrund så kan det ju vara både ett bra eller dåligt upplägg. Du får utvärdera det.

    • Japp, varje pass blir både träning och utvärdering eftersom jag alltid kör så hårt jag bara kan 🙂 Loggar siffrorna för varje pass och hoppas att de om några veckor ser bättre ut.

  3. Måste erkänna att man blir lite bortdribblad mellan raderna. Vet jag mer nu innan jag läste inlägget? Jag vet inte. När vi vill bli bättre på att tåla syra kör vi korta intervaller under 2 min, när vi vill maxa VO2 max lägger vi oss på 3-5 minuter men vad ska vi då göra för att höja vår output under längre perioder (20-120 minuter)? Vad är ditt recept på ett höjt FTP?

    Personligen tänker jag (dvs jag har läst) att den muskulära kapaciteten tar längre tid att träna upp varför jag har fokuserat på detta under senhöst/vinter och att VO2 max och anaerob uthållighet maxas (eller kraftigt planar ut) på relativt kort tid, ca 10 veckor. Tankar kring det?

    • Högre FTP kräver förutom de funktionella parametrarna också ökad aerob kapacitet och uthållighet.

      Det andra kan lika gärna vändas på. VO2max är bestående och bör därför komma först. Sen är ju de lokala faktorerna dels långsiktiga men också de med mest färskvara. Dessutom för att komplicera det hela så finns det en motsats mellan högt VO2max och Hög FTP. Träning av det ena kan gå ut över det andra. Det är bla. därför man periodiserar träningen och i slutänden bara ser prestation som funktionell parameter. Ganska tvärt emot hur uppbyggnadsträningen är utformad.

      • Pust – man kanske ska sluta med det här att försöka optimera saker och ting. Ut och cykla med stödhjul en eller två gånger i veckan kanske kan vara något istället…

  4. Hm om jag förstår dig rätt så menar du att allt över och under tröskel ger bättre effekt på (FTP) än att träna på tröskeln. Typ 4×4 och längre distanspass.

    • Inte riktigt. Det inlägget handlar om är främst utvärderingsbiten av träning i relation till träningen i sig. Samt skillnad mellan prestation och kapacitet.

      • Jo det är jag med på. Men du skrev: Själv har jag inte kört sådana tröskelintervaller på många år och drar man det ett steg längre på individnivå så finns det tydliga exempel på personer som ökat sin tröskel just genom att överge det klassiska tröskelträningskonceptet efter mångårigt tragglande utan utveckling. Så vad ska man dra för slutsatser av detta eller är det fel att ta det ur sitt samanhang?

        • Nejdå, men det är bara en bifråga för saken. Individexempel i sig är rätt värdelösa och tjänar mest till att belysa att allt inte är svart och vitt. Jag skulle lika gärna kunna (med gott samvete) skriva att det finns exempel på personer som börjat köra tröskelintervaller och fått fantastisk fin utdelning. Poängen är att de faktorerna som styr laktattröskelns position inte är beroende av tröskelträning, de är beroende av träning. Och för maximal utdelning rätt sorts träning i kombination med timing och kost.

          • ja ha då va man på ruta noll igen! trodde för ett tag att du hade skrivit nått som gick att ta fasta på. Tror att väldigt många där ute vill ha vägledning men det överlämnar du till dom som livnär sig på träningsupplägg.

  5. Niclas. De som fungerar som tränare, däribland mig själv, har ju givetvis en mer helhetlig syn på individen som ska tränas och vilka behov och möjligheter som kan tänkas vara bäst. Råd på nätet kan stjälpa lika mycket som hjälpa (för att inte tala om att misstolkas), så min främsta ståndpunkt är att uppmana till kritiskt tänkande kring var och ens egna träning och situation. Att exemplifiera en komplexitet brukar duga till det.

  6. Hur ofta tycker du att man ska göra tester för att följa upp träningen? Eller går det att köra egna utvärderingstester hemma på nåt hyffsat sätt, typ max tid på en viss watt eller tvärtom? Eller är såna tester värdelösa så länge man inte mäter mjölksyra och syreupptag?
    Många frågor, men det är en sån dag idag.
    /J

  7. Jag blev också en aning förvirrad av ditt inlägg men det du säger är att all träning måste individanpassas och att en bra ”mätning” inte nödvändigtvis är lika med ett bra träningspass.

    Mycket volym på låga belastningar (A1) blandat med viss volym på hög/mycket hög belastning (A3 – A3+) verkar funka för mig. Periodisering, dvs veckor med olika sorters blandningar inverkar också positivt. Återigen har jag även noterat att mycket volym med medelhög (A2 – A2+) belastning ger överträningssymptom.

    • Med tillägget att en bra mätning inte behöver vara en bra mätning för att den är bra. Det beror på vad man mäter. Validitetsbegreppet i all sin enkelhet..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s